You’re The Only One I Wish I Could Forget


Varje dag när jag går in på datorn, så känns allt så hemskt. För där påminns jag om dig och allt du gör just nu och har gjort.. Och det krossar mitt hjärta, för du är inte den personen som jag lärde känna längre. Du är annorlunda, och jag vet inte vem jag saknar, den personen jag kände, eller ditt nya jag? Jag kanske saknar båda två... Det syns att du redan har glömt bort mig helt, du sörjer inte detta alls och har säkert inte tänkt på mig eller saknat mig en enda sekund. 16 månader... Det är en lång tid med många minnen, och de där minnerna förföljer mig överallt och allt jag ser påminner mig om dig. Allt har etsat sig fast i mitt huvud och det vill inte försvinna. Jag hatar det här! Alla säger att du inte ens är värd min tid eller mina tårar. Att du gjorde fel, att du behandlade mig illa och att du aldrig kommer få en lika bra tjej som mig igen. Men så känner inte jag.. Jag har undrat vad det var som jag gjorde fel? Vad jag gjorde som jag hade kunnat gjort annorlunda? Om det var mitt utseende som du tröttnade på, eller jag kanske borde fixat mig varje gång vi skulle ses? Jag kanske skulle struntat i att vi sågs så sällan ibland? Jag kanske skulle varit sexigare? Jag kanske bara skulle hållit käft och gjort allt som du ville? Jag vill bara glömma dig, men ändå inte... För du var min första kärlek, min enda kärlek. Den personen som alltid kommer att finnas i mitt minne. Och jag vill inte ångra något, men ju längre tiden går så försvinner de fina minnena mer och mer och ersätts med allt det dåliga, som hur du avslutade allt. Det finns en sak som alla omkring mig tycker likadant om, att det minsta jag förtjänade från dig var ett bättre avslut, att hur du gjorde det var fegt. Jag tänker på i höstas, då sa B att något som redan gått sönder en gång går inte att fixa igen. Jag skulle ha lyssnat på henne... För då hade jag inte varit här nu... Då hade jag inte mått såhär dåligt nu.. Och jag tänker på hösten 2009, när vi började prata med varandra. Då sa M att jag kunde få någon så mycket bättre än dig, men jag sa att jag inte höll med och att jag tyckte om dig. Nu tänker jag tillbaka dit och önskar att jag hade lyssnat på henne, för då hade jag inte heller mått såhär nu. Tiden före studenten ska väll vara den bästa? Men för mig är det nu den värsta, tack vare dig. För första gången på riktigt länge så mådde jag bra, jag var 110% lycklig. Men du lyckades ändra på det. Jag älskar dig fortfarande, så jävla mycket... Och det kommer jag göra ett bra jävla tag. Fast jag inte vill. Mina känslor är så starka, både sorgen och kärleken och ilskan som kommer upp ibland. Varje dag försöker jag intala mig att jag är stark, vacker, smart och att jag förtjänar bättre... Men jag tror inte på det än.. Efter dig känner jag mig bara oälskad, ensam, korkad, patetisk, ful, äcklig och... Dumpad. För det är ju det jag är.. Dumpad och ensam.. Jag tänker säkert varje dag att jag vart helt enkelt för ful och tråkig för dig. Du sa bla att du ville vara singel.. Men ändå så hänger du på FB varje dag nu.. Där vi träffades, och under hela vår tid tillsammans så sa du att du hade tröttnat på FB och hatade det.. Men så fort vi inte var vi längre, så sitter du där varje dag. Och på Nyheter måste jag se något om dig hela tiden, och det knäcker mig. Men jag vill inte avsluta vår vänskap på FB heller.. Det var jobbigt nog när du tog bort alla mina taggar på dig och sa åt mig att radera alla bilder på oss två.. Och alla mina kommentarer eller inlägg i din logg... Dom försvann med. Det är som att du hatar mig och inte vill minnas mig alls.. Var jag verkligen en så dålig flickvän? Var jag verkligen så hemsk, tråkig, ful och jobbig att du måste radera bort mig totalt från ditt minne? Du sa att du mindes mig bra och inte ångrar någonting, men du sa även att du aldrig skulle lämna mig.. Så vem vet om du ljög om att minnas mig bra med? Kanske har du alltid bara sagt det du vet att jag ville höra? Jag ville bara kunna ge min kärlek till en person som älskade mig tillbaka. Är det för mycket begärt? Jag har alltid varit en sådan person, som älskar att kramas och visa min kärlek, såväl till familj som vänner. Varför blev det såhär? Vad gjorde jag för fel? Varför saknar du mig inte alls? Varför gråter jag över dig hela tiden medan du njuter som in i helvete av att äntligen slippa mig? Varför, varför, varför? Och vart tog den snälla, gulliga killen som älskade mig vägen? Nu är allt bara fester, bloggar och att gilla allt om tjejer eller konstiga bilder på FB.. Jag saknar att vara en del av ditt liv, och veta att du är min älskling.. Och att få söta sms från dig och somna i din famn.. Jag gav upp så mycket för din skull, framtidsplaner, resor, drömmen om att bo där jag vill, pengar m.m.. Men offrade du någonting alls för min skull? Jag vet faktiskt inte.. Ibland undrar jag tillochmed om du någonsin verkligen älskade mig. Det var du som sa det först. Och jag blev så lycklig. Men nu vet jag inte.. Jag älskade iallafall dig av hela mitt hjärta... Det gör jag ännu. Och helvete vad det gör ont att veta att du inte känner samma sak och aldrig kommer du göra det igen och att jag inte alls finns i dina tankar längre.. Jag önskar att jag kunde vara en av dom som tänker "är det inte menat att hålla så är det inte..." och bara gå vidare. Men jag är inte sådan. Jag är bara en känslosam, patetisk nolla som förlorade den enda killen som någonsin älskat mig. Kommer jag någonsin få känna kärlek igen? Kommer jag någonsin bli lycklig igen? Kommer jag någonsin sluta älska och glömma dig? Men tack för allt då, tack för att du lät mig känna mig betydelsefull för första och sista gången i mitt liv, tack för att du lät mig komma nära dig och din familj för att sedan bara försvinna... Men du verkar ju ha det bättre utan mig, tänk inte på mig och min sorg.. Vilket du inte gör för jag är ju redan glömd ser det ut som. Livet är ett jäkla helvete!

Make My Day Sweetness
Postat av: Maja

ser du inte att han gör nästan allt för att inte tänka på dig, han saknar ju dig men han får det att se ut som om han hatar dig. för att du ska gå vidare. jag vet att du är ledsen och att det gör ont, men du är inte förloraren, det är han. det var han som gjorde misstaget att göra slut med en sån underbar och fin tjej som du Sanna! han var fegisen och gjorde slut på det fegastesättet någonsin! jag vet att det är svårt men försök släppa honom, även om det verkar vara det svåraste någonsin just nu. men släpp taget och gör en helvändning på ditt liv just nu! se till att vara med kompisarna, shoppa loss i london ha så kul du bara kan innan studenten! (och även efter!) låt inte han förstöra den fina Sanna jag har lärt känna! han är inte ens värd dina tårar eller tankar! se till att bara bygga upp allt på en ny grund nu och fokusera på bara dig och ingen annan! kramilamiiii!! <3

2011-04-07 @ 15:30:57
URL: http://annamajemilia.blogg.se/
Postat av: Maja

ser du inte att han gör nästan allt för att inte tänka på dig, han saknar ju dig men han får det att se ut som om han hatar dig. för att du ska gå vidare. jag vet att du är ledsen och att det gör ont, men du är inte förloraren, det är han. det var han som gjorde misstaget att göra slut med en sån underbar och fin tjej som du Sanna! han var fegisen och gjorde slut på det fegastesättet någonsin! jag vet att det är svårt men försök släppa honom, även om det verkar vara det svåraste någonsin just nu. men släpp taget och gör en helvändning på ditt liv just nu! se till att vara med kompisarna, shoppa loss i london ha så kul du bara kan innan studenten! (och även efter!) låt inte han förstöra den fina Sanna jag har lärt känna! han är inte ens värd dina tårar eller tankar! se till att bara bygga upp allt på en ny grund nu och fokusera på bara dig och ingen annan! kramilamiiii!! <3

2011-04-07 @ 15:31:52
URL: http://annamajaemilia.blogg.se/
Postat av: johanna

dom gör det så enkelt för sig, alla killar kan förvandlas till svin när det kommer till "jobbiga" delen, man ser sidor som man aldrig kunde förställa sig att sin älskling skulle bli, men tyvärr .. det bli bättre med tiden, ja vet att det gör fruktansvärt ont, vissa dagar gör mer ont än andra, men gräv inte ner dig, umgås med dina när och kära, dina vänner, jag lovar att dom finns där för dig, dom kommer aldig svika dig ..

2011-04-11 @ 15:02:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0