You Don't Deserve My Tears, I Guess That's Why They Ain't There
Bara för att jag vet att ni i hemlighet älskar mina totalt onödiga listor så kommer här mina fyra favoritserier just nu, som jag varvar med varandra om kvällarna. Jag somnar till någon av dessa serier varje kväll. Inte för att de tråkar ut mig, utan för att jag älskar att somna till teven på med låg ljudnivå och då vill jag somna till något jag gillar. Dessa fyra serier ser jag mest på just nu (ingen speciell ordning):
The Nanny & Married With Children ger mig en
sådan härlig, nostalgisk känsla! :) Brings me
back to "the good old days" (A)
Puss&Kram, Sanna!
Come Take My Hand I Won't Let You Go
Här kommer en lista med 5 onödiga fakta att veta om mig (bara för att jag har tråkigt för tillfället och då kan det ibland bli så att det dyker upp ett tråkigt inlägg här på min kära blogg):
♦ Jag är allergisk mot grön kiwi.
♦ Jag är smått sockerberoende, det kommer och går lite som det vill, och bevisas mest av de stora mängder coca cola och pepsi som jag då dricker.
♦ Jag fyller 20 år om exakt 30 dagar idag.
♦ Jag älskar skor så mycket att mina sommarskor bor i mitt rum under vintern och alla får inte plats i min garderob så en del har blivit en sorts "inredning" i mitt rum.
♦ Jag "samlar" på filmer och har för tillfället ca 400 st som bor i mitt rum, de finns i tv-bänken, i bokhyllan, på teven och i två mediehyllor (jag fick lov att köpa en till mediehylla nyligen). En av mina vänner kallar mig för sin egna "hyrfilmsvideobutik". Fast att låna film av mig är ju såklart gratis.
Detta var ett otroligt roligt inlägg eller hur? Haha, ibland när jag inte har någon aning om vad jag ska göra så brukar jag ibland av någon konstig anledning göra listor av olika slag. Nejmen se där, ett till onödigt fakta om mig (A) Nej, nu ska jag se till att hitta på något roligt att göra. Ha det så bra kära läsare.
Puss&Kram, Sanna!
Move Your Body
Let's make a little list of how I'm feeling these days.
- Bloating.
- Weight gain.
- Ovulation pains.
- Backache.
- Tender, heavy, sensitive and (little) bigger breasts.
- Irritability.
- Moodiness.
- Anxiousness.
- Sometimes very sad.
- Sometimes very happy.
- Headache.
- Runny nose.
- Dizziness.
- Light headed.
- Increased thirst.
- Lower alcohol tolerance.
- Exhaustion.
- Chills + hot flashes.
- Sleeplessness even when tired.
- Frequent urination.
- Acne breakout.
- Increased appetite.
- Empty feeling.
- Nausea.
- A chalazion (chalazion på svenska).
+ 3 more...
Nej, jag är inte hypokondriker och nej jag inbillar mig inte eller känner efter för mycket, allt detta har börjat pågå nu sedan någon gång under augusti månad och 5 av dessa punkter är blodbristen, men resten då? Fråga inte varför jag skrev på engelska heller, jag tycker bara att språket är finare än svenska (A). På måndag ska jag ta och ringa sjukhuset det första jag gör på morgonen och vara på dom ända tills dom vet vad det är för fel på mig och fixar till problemet. För jag trodde detta skulle gå över snabbt, men neeej! Och nu har jag fått nog! Help me doctors! Nu ska jag kura ihop mig i sängen och tycka synd om mig själv tills jag somnar! Puss på er!
Puss&Kram, Sanna!
End Of Time
100 frågor om mig
46. Gången du var i Göteborg: För 3 år sedan.
ELLER-FRÅGOR:
86. Vill du kasta en sten i huvudet på: Evelina vet ;)
Den personen som orkade läsa hela 100 frågor i rad om mig, den personen är guld värd, för den måste bry sig om mig om den tog sig den tiden! Hihi.
Nu ska jag sova, för jag gäspar snart käken ur led. Sov så gött alla mina söta läsare!
Puss&Kram, Sanna!
Sucks To Be You Right Now
Här 10 saker som ni (kanske) inte visse om mig:
1. Jag namnger alla mina inlägg efter texter ur olika låtar av Beyoncé eller namnen på hennes låtar.
2. Jag minns inte min naturliga hårfärg, jag vet bara att jag är brunett, men inte vilken nyans av brunt mitt hår har.
3. Jag spenderar ca. 1000 kr i månaden på modetidningar och skvallertidningar, fast jag vet att jag inte borde.
4. Jag äter godis eller dricker läsk varje dag, och bestämmer mig för att bli nyttigare varje dag utan att lyckas.
5. Efter många år av ätstörningar och självhat, så älskar jag faktiskt min kropp nu, och jag vet inte ens vad jag väger.
6. Jag är en så klumpig människa att jag inte längre skäms för alla "pinsamma" situationer jag hamnar i offentligt.
7. Jag lider av otaliga fobier, en del udda och en del alldeles för förutsägbara.
8. Varannan dag älskar jag att vara singel, varannan dag vill jag inget hellre än att ha en partner att älska och bli älskad av.
9. Jag hade aldrig varit full i hela mitt liv före studentveckan.
10. Jag älskar att städa.
Nu har ni (kanske) lärt känna mig lite bättre. En del av det jag listat upp här är kanske konstigt för vissa, och tråkigt för andra. Men konstig är jag gärna, hellre konstig + annorlunda än normal + tråkig. En del av det jag listat upp kanske ni redan visste, eller så har ni kanske tur och visste inget av detta förren nu! ;)
Här har ni lite bilder på mig från augusti 2006 ända fram till juli 2011.
Puss&Kram, Sanna!
Cus' This Is A Disaster
Mitt liv är så underbart just nu, jag är omgiven av de bästa människorna som någonsin gått på denna planet, både i Småland och hemma i Dalarna, och jag skulle inte byta ut dom mot något!! Och allt som har lett mig hit till den jag är idag, är jag nu tacksam för. Så tack alla mobbare från mina andra skolor, tack alla vänner som svikit mig, tack till alla som visade sina falska jag så jag kunde bryta kontakten med er, tack dom som tryckt ner mig och svikit mig som fått mig att vilja kämpa på mer och visa att jag är bättre, tack dom som offrat sig själva för mig, tack till Evelina som räddat mitt liv, tack till dom som hjälpte mig ur mina "vikthets"-år som nästan fick mig att stryka med, tack alla som tittat hånfullt på mig på gatan, tack alla som tittat snällt på mig på gatan, tack alla som varit snälla mot mig, tack alla som varit elaka mot mig, som svikit mig, tack Malin och Ida som räddade mig innan den äckliga mannen på festivalen hann gå för långt med sitt trakasserande mot mig, tack alla som sårat mig, som misshandlat mig verbalt, tack alla ni som fått mig att överväga att avsluta allt.. Tack alla ni jävla idioter som finns därute som jag aldrig kommer glömma. Tack! Utan er hade jag inte sporrat mig själv att bli bättre, utan er hade jag tillslut inte lärt mig att stå på mig och älska mig för den jag är. Och utan vissa felvändningar i livet så hade jag inte haft alla älskade människor i mitt liv som jag har idag. Och jag saknar ingen som inte längre finns här. Jag har alla jag behöver i mitt liv. Så nu tackar jag alla negativa och även positiva saker som har hänt mig, för utan allt det hade jag inte suttit här, stark och självsäker och lycklig! Ibland är det bra att ha varit med om sådana helvetiska saker som jag har varit med om utöver allt smått jag skrivit om här, för det är det som gjort mig stark, det är det som format mig till den jag är idag. Utan alla dessa upplevelser, så hade jag inte kunna känna samma styrka på insidan som jag nu gör. Jag mår bra och lever livet. Så tack alla. Och speciellt till min fina familj, som har stöttat mig i allt! Och alltid funnits, jag hoppas att alla har en sådan underbar familj som jag har!♥ Och skulle även vilja att alla fick känna den fina vänskapen jag har med alla mina älskade vänner, som ärligt talat är som nedskickade direkt från himlen! Jag älskar er alla, ni är så f*cking perfect!♥














Puss&Kram, Sanna!
You’re The Only One I Wish I Could Forget
Varje dag när jag går in på datorn, så känns allt så hemskt. För där påminns jag om dig och allt du gör just nu och har gjort.. Och det krossar mitt hjärta, för du är inte den personen som jag lärde känna längre. Du är annorlunda, och jag vet inte vem jag saknar, den personen jag kände, eller ditt nya jag? Jag kanske saknar båda två... Det syns att du redan har glömt bort mig helt, du sörjer inte detta alls och har säkert inte tänkt på mig eller saknat mig en enda sekund. 16 månader... Det är en lång tid med många minnen, och de där minnerna förföljer mig överallt och allt jag ser påminner mig om dig. Allt har etsat sig fast i mitt huvud och det vill inte försvinna. Jag hatar det här! Alla säger att du inte ens är värd min tid eller mina tårar. Att du gjorde fel, att du behandlade mig illa och att du aldrig kommer få en lika bra tjej som mig igen. Men så känner inte jag.. Jag har undrat vad det var som jag gjorde fel? Vad jag gjorde som jag hade kunnat gjort annorlunda? Om det var mitt utseende som du tröttnade på, eller jag kanske borde fixat mig varje gång vi skulle ses? Jag kanske skulle struntat i att vi sågs så sällan ibland? Jag kanske skulle varit sexigare? Jag kanske bara skulle hållit käft och gjort allt som du ville? Jag vill bara glömma dig, men ändå inte... För du var min första kärlek, min enda kärlek. Den personen som alltid kommer att finnas i mitt minne. Och jag vill inte ångra något, men ju längre tiden går så försvinner de fina minnena mer och mer och ersätts med allt det dåliga, som hur du avslutade allt. Det finns en sak som alla omkring mig tycker likadant om, att det minsta jag förtjänade från dig var ett bättre avslut, att hur du gjorde det var fegt. Jag tänker på i höstas, då sa B att något som redan gått sönder en gång går inte att fixa igen. Jag skulle ha lyssnat på henne... För då hade jag inte varit här nu... Då hade jag inte mått såhär dåligt nu.. Och jag tänker på hösten 2009, när vi började prata med varandra. Då sa M att jag kunde få någon så mycket bättre än dig, men jag sa att jag inte höll med och att jag tyckte om dig. Nu tänker jag tillbaka dit och önskar att jag hade lyssnat på henne, för då hade jag inte heller mått såhär nu. Tiden före studenten ska väll vara den bästa? Men för mig är det nu den värsta, tack vare dig. För första gången på riktigt länge så mådde jag bra, jag var 110% lycklig. Men du lyckades ändra på det. Jag älskar dig fortfarande, så jävla mycket... Och det kommer jag göra ett bra jävla tag. Fast jag inte vill. Mina känslor är så starka, både sorgen och kärleken och ilskan som kommer upp ibland. Varje dag försöker jag intala mig att jag är stark, vacker, smart och att jag förtjänar bättre... Men jag tror inte på det än.. Efter dig känner jag mig bara oälskad, ensam, korkad, patetisk, ful, äcklig och... Dumpad. För det är ju det jag är.. Dumpad och ensam.. Jag tänker säkert varje dag att jag vart helt enkelt för ful och tråkig för dig. Du sa bla att du ville vara singel.. Men ändå så hänger du på FB varje dag nu.. Där vi träffades, och under hela vår tid tillsammans så sa du att du hade tröttnat på FB och hatade det.. Men så fort vi inte var vi längre, så sitter du där varje dag. Och på Nyheter måste jag se något om dig hela tiden, och det knäcker mig. Men jag vill inte avsluta vår vänskap på FB heller.. Det var jobbigt nog när du tog bort alla mina taggar på dig och sa åt mig att radera alla bilder på oss två.. Och alla mina kommentarer eller inlägg i din logg... Dom försvann med. Det är som att du hatar mig och inte vill minnas mig alls.. Var jag verkligen en så dålig flickvän? Var jag verkligen så hemsk, tråkig, ful och jobbig att du måste radera bort mig totalt från ditt minne? Du sa att du mindes mig bra och inte ångrar någonting, men du sa även att du aldrig skulle lämna mig.. Så vem vet om du ljög om att minnas mig bra med? Kanske har du alltid bara sagt det du vet att jag ville höra? Jag ville bara kunna ge min kärlek till en person som älskade mig tillbaka. Är det för mycket begärt? Jag har alltid varit en sådan person, som älskar att kramas och visa min kärlek, såväl till familj som vänner. Varför blev det såhär? Vad gjorde jag för fel? Varför saknar du mig inte alls? Varför gråter jag över dig hela tiden medan du njuter som in i helvete av att äntligen slippa mig? Varför, varför, varför? Och vart tog den snälla, gulliga killen som älskade mig vägen? Nu är allt bara fester, bloggar och att gilla allt om tjejer eller konstiga bilder på FB.. Jag saknar att vara en del av ditt liv, och veta att du är min älskling.. Och att få söta sms från dig och somna i din famn.. Jag gav upp så mycket för din skull, framtidsplaner, resor, drömmen om att bo där jag vill, pengar m.m.. Men offrade du någonting alls för min skull? Jag vet faktiskt inte.. Ibland undrar jag tillochmed om du någonsin verkligen älskade mig. Det var du som sa det först. Och jag blev så lycklig. Men nu vet jag inte.. Jag älskade iallafall dig av hela mitt hjärta... Det gör jag ännu. Och helvete vad det gör ont att veta att du inte känner samma sak och aldrig kommer du göra det igen och att jag inte alls finns i dina tankar längre.. Jag önskar att jag kunde vara en av dom som tänker "är det inte menat att hålla så är det inte..." och bara gå vidare. Men jag är inte sådan. Jag är bara en känslosam, patetisk nolla som förlorade den enda killen som någonsin älskat mig. Kommer jag någonsin få känna kärlek igen? Kommer jag någonsin bli lycklig igen? Kommer jag någonsin sluta älska och glömma dig? Men tack för allt då, tack för att du lät mig känna mig betydelsefull för första och sista gången i mitt liv, tack för att du lät mig komma nära dig och din familj för att sedan bara försvinna... Men du verkar ju ha det bättre utan mig, tänk inte på mig och min sorg.. Vilket du inte gör för jag är ju redan glömd ser det ut som. Livet är ett jäkla helvete!
Mobiltankar
Jag sitter här och funderar. Min mobil har börjat uppföra sig konstigt.
Så igår när jag och Elin var och shoppade så kikade vi in på The
Phone House och frågade om dom visste vad problemet kunde vara.
Han som hjälpte mig sa att det antagligen var så att mitt batteri var
kört. Så det är väll dags att köpa en ny mobil. Jag har ju haft den
sedan 2007. Jag har två som jag funderar på. Resten av dom jag
såg igår gillade jag inte. Dessa två är det jag funderar på nu, och
jag har frågor om en av dom:


Den här är rosa & så snygg. Jag undrar om någon vet vad den heter
mer än Sony Ericsson walkman? Och jag undrar om någon vet om
den ens finns i Sverige. Och om inte, vart kan man få tag på den?
Den andra jag funderar på vet jag mycket om och vet vart jag får tag på den:


Sony Ericsson W508 Poetic White.
Vad tycker ni?
Pussar!
Bad day..!
OBS! Detta är ett klagoinlägg, ni läser på eget val & därför vill jag inte få elaka kommentarer!!!
Idag har jag ingen bra dag, efter att jag bloggade sist så gick allt utför, det blir troligtvis ingen resa. Och när jag skulle ut i solen så kom det stora moln efter högst 30 minuter, så jag satt & frös (hade gåshud) i 20 minuter & kollade i resekataloger medans jag väntade på solen, men den kom inte så efter 20 minuter gav jag upp & gick in, satte mig i min säng & tänkte på allt jag vill men inte har/kan bli som alla mina vänner har, men inte jag; typ varenda en ska utomlands, har pojkvänner, flirtar med någon, kan bli modeller (de är långa, smala & har unikt utseende) men vill inte ens försöka m.m. Jag får inte ens tapetsera mitt rum i min favoritfärg.. Men självklart är jag glad för deras skull, men jag blir ändå ledsen för förutom mina vänner & min familj kan jag inte komma på en enda positiv sak med mitt liv i nuläget, jag längtar tills jag blir 18, då kommer det bli bättre, då får jag tävla i cheerleading igen OCH åka utomlands med vänner, year 2010, I'm waiting! ♥
Så det blev lite tårar i min säng, efter 10 minuter så kom solen tillbaka, men jag orkade inte gå ut igen. Så jag låg i sängen & grät, sedan somnade jag till klockan var 19.00, då satte jag på SATC & deppade till en bra serie. Sedan ringde Tobbe på mobilen & jag fick beklaga mig över mitt meningslösa liv & han var snäll & bara lyssnade & var ett bra stöd!
Nu känner jag mig seg & trött & lite yr. Idag har jag bara levt på två energidrycker så det är på tiden att jag äter något, har känt mig deppig & inte varit hungrig än, men lite får jag nog i mig.
Nu ska jag fortsätta umgås med SATC & försöka få i mig lite mat. Jag hoppas verkligen att alla andra har en bättre dag & ett bättre sommarlov.
Puss&kram!♥
Godnatt!
Ska kolla lite mer städer, hotell & priser runt Greklandsresan som förhoppningsvis blir av. Sedan ska jag dra mig tillbaka & somna till SATC ;)
Vi hörs imorgon. Sov gott, puss&kram!
Tv mys!
Jaja, nu ska jag kolla lite på tv & äta min mars choklad ;)
Ses sen, puss&kram!
Borta 23/6- ev. 27/6.
Imorgon åker jag bort med en kompis & är troligtvis borta tills på fredag, men vi kanske kommer hem tidigare. Iallafall, så kommer jag inte att blogga under tiden jag är borta. Men vi hörs när vi hörs ;)
Skriv gärna vad ni har för er medans jag är borta ;)
Pusshej, Sanna!
Funderar på att sova..
Men saken är den att jag är inte trött, inte alls.
Klockan är i skrivande stund 02.08 & jag är pigg som bara den.
Jag har haft en lång, varm & nervös dag idag men känner mig inte ett dugg trött.
Jag lade mig hyfsat tidigt igår kväll, före 00.000 iallafall och idag gick jag upp runt 10.30, sedan blev det en stressande frukost, speciellt eftersom jag normalt inte äter frukost så jag har glömt bort hur man äter en snabb frukost, haha.
Sedan blev det att åka i en stekande het bil till Falun, Gruvrisskolan.
När man väl kom till Falun blev det fyra timmars cheerleading tryouts i stekande hetta, minst 30 grader plus.
Jag kan garantera att alla var rejält svettiga & trötta, iallafall vi som sökte till stunten i slutet.
Efter tryouten blev det bil till stan i Falun, där tog jag en varm buss till Borlänge.
Väl hemma igen blev jag nervös & rastlös i väntan på resultatet av tryouten, om jag hade kommit med i laget som jag ville komma med i. Men sedan kom ju skolskensmejlet; jag kom med i all-girl stunten som sagt.
Då kunde man lugna ner sig, jag var trött & funderade på att vila lite, men jag tänkte att om jag höll mig vaken så skulle jag sova som en liten bebis på kvällen, men icke sa nicke. Nu sitter jag här, pigg som... Jag vet inte vad! Jag tror nästan att jag kanske är så trött så att jag tror jag är pigg.
Eftersom jag inte har något att göra, alla andra i huset sover ju eftersom jag är den enda (förutom mamma) som har sommarlov så kan jag väll passa på att berätta lite om moi.
Jag heter som sagt Sanna, är 16 år gammal & börjar en ny skola till hösten (gymnasiet, media), har en mamma, pappa, storasyster & tre husdjur; en ödla, en hamster & katten Tom-Tom. Mina stora intressen i livet är shopping, vännerna, mode, cheerleading & mode/fota.
Ända sedan jag gick på dagis (typ, minst 10 år sedan) så har jag velat bli modell, aldrig prinsessa som mina dagiskompisar eller så, nej, modell!! Och allt eftersom åren gått så har man ju förändrats, men drömmen om att bli modell fanns kvar, och finns kvar än, mer än 10 år senare..
Men jag hade ju inte turen med mig; jag är bara 1.62 m lång, inte särskilt smal, inte speciellt vacker, har ganska dålig hy & jag är inte fotogenisk. Attans!
Jag har funderat på min krossade dröm i flera år, för jag ville verkligen bli modell. Speciellt eftersom jag älskar kläder, skor, väskor, accesoarer, MODE & att bli fotad.
Så eftersom min dröm inte kan slå in så får jag leka wannabe modell hemma, ensam eller med vänner. Jag älskar ju ändå att bli fotad, även fast 50% av bilderna raderar jag bort.
Och jag älskar ändå mode & att shoppa, shopping har alltid varit en stor hobby; skor, kläder & väskor, mmm... :)
Just nu funderar jag på en härlig väska från Guess som jag inte är helt hundra på om jag ska köpa än, jag kanske kan dra förbi Kupolen en snabbis imorgon & ta kort på väskan & så kan jag ladda upp den här & så vill jag ha eran åsikt! Den är ungefär medium stor, svart & läcker.
Vi får se hur det blir imorgon. Jag ska ändå iväg till stan & handla mat & ett nytt hjul åt min hamster imorgon, och då kan jag nog inte motså att åka till Kupolen då.
Jag ska nog försöka sova ändå. Nu ska jag fixa & trixa lite & sedan ska jag nog krypa ner i min säng & kika på SATC & sedan försöka sova lite, så jag kan ha en lång, varm dag & steka i solen imorgon, kanske bada lite också ;)
Sommar är KÄRLEK! <3
Vi ses, Sanna!